"why God, why!"

Vi satt vid en lunch på jobbet för ett tag sedan och prata om livet, till slut så halkar man ju automatiskt in på "vad som händer efter livet", jag lyssnade på versioner som var att man återföddes till ett djur, eller att man kom upp till himlen och levde med änglarna och mådde alla tiders... jag ryckte på axlarna och sa att jag trodde att ingenting hände, att man bara dör, det blir svart, all tidsuppfattning och allt försvinner, som innan man föddes, kommer ni ihåg?, ne just det... det blir bara hmmm ingenting...
det låter verkligen jättesorgligt att säga så men det är vad jag tror, och tro mig, jag fick arga blickar för att ha yttrat min teori om efter döden... men tänk på det hela, alla berättelser som säger vad som händer efter döden, alla hopp om liv efter döden grundar ju sig på nån form av tro...  Karma, återfödsel, himlen med änglar, helvettet med eld och nån missbildad man med treudd, härstammar ju alla från religioner...

och jag är big no-no till alla religioner....min förklaring till varför:

människan har svårt med att inte veta vad man kommer ifrån (ta bara spårlöst som exempel, man letar efter sin moder elr fader), ta allt det i större utsträckning, när de visa männen förrut inte kunde leva med att inte veta vad de var skapta för, vad det kom ifrån och meningen men allting... Vi (bäst att ta det i plural) kliade våra hårbottnar röda, satt sömlösa om nätterna och funderade och funderade, vad var det människan härstammade från... vipps, vi skapade oss gudar som vi sedan sa hade skapat oss, vi fick då svar på frågan om vad som hade skapat oss, plus en ursäkt för att göra vissa saker, "nej men det var Gud som talade genom mig"... Och gudarna kom då också med svar om vad som händer efter döden och ger oss orsaker till att leva gott (om man inte gör det kommer man ju till helvettet!)... man kan ju säga att vi är gudarna ... vi skapade ju dem, för att de sedan till oss gav levnadsregler och en strävan efter ett gott liv... Ja inte fan kan man säga att människan är dum... elr är det just det den är(?)... nej, bara för smart för sitt eget bästa ibland..
sagt det förrut och säger det igen,
människan bästa vapen våran hjärna, människans värsta vapen våran hjärna...

 

kom ihåg att älska (!)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0