Nu och då...

Tiden springer iväg och humöret går upp och ned tillsammans med vårens fight mot vintern om vilkens tur dte är att glänsa, jag håller starkt på våren. Så jädra trött på vintern, snön och kylan nu så det finns inte. Jobbar alla veckodagar och ledig på helgerna, dock inte ens i närheten av samma sak på Lovik nu som det var förrut när alla ni jobba: Jenny, Rikard, Emelie, Pierre och Tom... inte så att jag tycker illa om någon men...aja svårt att beskriva... Tur iaf att det fortfarande finns folk som får mungiporna att skratta, vissa har man ju hittat en perfekt jargong med :D


Om nätterna är det oftast väldigt svårt att sova, om jag inte är fullständigt
utmattad, ligger och vrider på mig. Tänker, huvudet blir helt enkelt för fullt ibland.


Saknar tiden jag hade utomlands, allt var så fritt, oberört och vackert, Inga tvång eller måsten som ligger trycker, bara ens egna vilja och lust. Jag är förälskad i den tiden då jag var utomlands, hopplöst och försvarslöst förälskad...

Solen tittar ibland fram och tinar frusna hjärtan,
vänta bara så blir det snart din tur.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0