Sir.Mimic

vi ar tillbaka pa relax resort efter att vi utforskat Koh Pga-nang... Koh Pga-nang var sagoligt vackert med helt turkostgront vatten och en sand som skimrar till och forblindar en for ett ogonblick... Har pa relaxresort pa koh samui fick vi valdiga leenden nar vi checka in, de kane igen oss sen forra gangen vi var har och ar otroligt trevliga... vi fick ett annat rum nu med en balkong som liksom ar tackt av gronska.. solen nar aldrig fram till vara fonster och det ar lite lattande med tanke pa att solen mitt pa dagen ar foradisk... helst av allt vill jag sitta pa var balkon, kanna brisen fran havet och bara vara... sa jadra skont med min o jockes resa... vi behover inte tanka pa att vi maste till jobbet om 2 veckor eller att vara rakningar laggs pa hog hemma, jag har inget jobb for tillfallet och de enda utgifterna jag har ar de jag gor pa resan...  den friheten tykcer jag att alla ska fa kanna, total frihet ar det absolut vackraste som finns... nu ska vi ata o sen ska jag satta mig i min djungel och bara vara...

Någon dag runt jul år 2007...

Jag, Simon, Kim och  plingar på dörren hos Jocke, vi ska vara där och förfesta lite innan vi ska ut på krogen... Men fyllda systempåsar fyller vi upp Jockes kylskåp till brädden. Den första ölen låter sig inte vänta, inte den andra, elr den tredje heller... Så medans ens ögon blir mer och mer glansiga, medans ens sinne blir mer och mer borttappat har vi som vi själva sa, världen framför våra fötter och att vi inte bara ska jobba och slita hela tiden utan man måste unna sig att ha en rolig tid också... Efter en stund hämtar simon kortlek och försöker beskriva ett roligt kortspel som han spelade förrut en gång, alla nickar artigt med på hans förklaringar. Jag nickar också med men mina tankar befinner sig inte kvar i Jockes vardagsrum längre... Jag svävar över vita stränder och svala nätter som bara bedövas av hög musik från stranden, helt plötsligt bestiger jag ett högt berg på ett land "far, far away"... Till sist skakar jag av mig tankarna och öpnnar en till öl, försöker förstå kortspelet och har bestämmt mig för att "supa mig riktigt jävla redlös".. (som man säger)...
   Efter nån timmes utfyllnad av blodet i kroppen säger Jocke nånting som jag med en gång reagerar på: Faan, va roligt det skulle vara att resa till typ Thailand och se sig om lite grann...
   Jag är inte sen att haka på och vi bestämmer oss för att ta en resa tillsammans. som allt annat som sägs på fyllan tror man det är fyllesnack, men kände på mig att detta inte var av denna sort... Dagarna efter kommer samtalet om resan upp på tapeten igen och vi pratar om det i nyktert tillstånd (att föredra)... Vi blir mer och mer sugna på att lämna Sverige när vi väl börjat prata om svalkande drinkar på en strand vid helt klarblått vatten... På skoj säger vi att vi kanske skulle dra iväg tillsammans, dessa tankar förföljde mig överallt och efter några dagar bestämmde vi oss för att jobba och spara pengar så skulle vi kanske se om det var möjligt...

Varenda rödvinssås jag gjorde på jobbet, för varenda oxfile jag helstekte fanns bara tankarna om att nån gång sitta på flyget mot oändligheten... Vi hade som mål att försöka resa nångång efter sommaren (om den stora frågan om pengarna skulle lösas)... Ju närmre in på våren tiden gick ju mer och mer gick det upp för oss att det nu bara var en fråga om tid, vi ville spendera sommaren hemma med familj, vänner, grillning och festande... Och en sådan toppensommar vi fick också.. Jag slutade mitt kockjobb i Sthlm för att komma hem över sommaren och för att sedan resa i början av hösten... Vi tyckte tiden gick så otroligt långsamt, men vipps, så sitter jag här dagen före resan och har en känsla av påträngande panik nånstans i bakhuvudet.. Kommer allt gå bra?, Kommer man glömma något att packa ned?, Är alla försäkringar och allt pappersjobb klart?.. Men jag har kommit på att man kan sitta hur länge som helst och bara gräma sig och endå inta komma på något.. Så jag tar överraskningarna som de kommer, beväpnad med både myggsprej och livsförsäkring...

Så min dröm är äntligen här för att ta sin början. kl 03.30 måste jag gå upp i natt för att få skjuts till Arlanda av mamma å pappa. Vi ska möta upp jocke och hans föräldrar på vägen... Min dröm om ett främmande land med nya kulturer, med stränder som är vitare än snön och med en sol som är så varm så att man bränner sig bara genom att kolla på den... 
 
Det mina systrar och bröder, var hur tanken och början på sagan om resan "There and back again"  tog sin form.

Om ni är nyfikna om min resa så kolla gärna in resdagboken.se, där heter jag segerberg88...
ska försöka uppdatera så ofta jag kan...

For now, ta  hand om er se till att jaga er dröm, för det kan bli det bästa ni gör...

... ingenting vettigt att skriva, Ingenting... det står helt still min skalle förutom en rastlöshet som gnager så fruktansvärt i hela mig... Jag orkar inte vänta i ett par dagar till på att vi ska åka...Jag vill åka nu... Jag vill se något nytt nu...Jag vill uppleva...Jag vill se vad världen bjuder på...Jag vill så mycket just nu...